Angel of books

Idag hörde jag talas om en bok, jag tror att den hette "Pemberly" och den är en fortsättning på Jane Austens "Stolthet och fördom" (en av mina favoriter även om jag gillar "Lady Susan" av Austen mer)

Jag menar, det är inte Jane Austen som har skrivit den utan NÅGON ANNAN! Förstår ni? Jag måste få tag på den där boken ock kolla vad det är för något. Hur kan någon skriva en fortsättning på den boken, den slutade ju i slutet av boken (nähä??) !! Om ni förstår vad jag menar. Blir till att tillbringa lite tid med att söka efter den boken ikväll då...

Det är likson som om någon skulle säga: Ja, "Gladiator" är ju slut men vi tänkte göra en 2:a (vilket i och för sig inte skulle förvåna mig...) Suck

Skaffade lånekort på Stockholms Stadsbibliotek idag. Men jag orkade inte långa något. Satt där och pluggade och insåg att det kan vara en bra ide med lånekort eftersom jag sitter där ganska ofta. Så nu är det skaffat! Nu kliar det lite i fingrarna att långa något. Men jag vet inte vad, vi ska ha läst ut en bok i engelskan om ett par dar som jag har en del kvar i och har just börjat på en bok i svenskan. Men ändå. Någon som har någon bra ide på böcker man inte behöver tänka allt för mycket när man läser?

Såg Melodifestivalen idag (självklart, är lite manisk när det kommer till det. Jag älskar den eller älskar att hata den det beror lite på mitt humör)
Alcazar gick vidare! Way to go!!
Sen har jag inte så mycket mer komentarer. De är längre och jobbigare än någonsin. Petra Mede käns som en insekt på vindrutan och det känns som om man skulle vara så frikostig att man fatist röstade, ja då skulle ens telefonräkning ha lika många nollor som... Jag kommer inte ens på det, så slut i huvudet är jag efter att ha sett det.

Igår såg jag filmen "Step Up"
Den var okej, varkern mer eller mindre. Jag såg den för jag kände för att se en riktigt dansfilm men nu önskar jag att jag sett "Dirty Dancing" eller "Stom the yard" istället. Nåja, nu har jag sett den och den var underhållande den tiden jag såg. Det var ingen film jag kommer att ligga och grubbla på under långa nätter om jag uttrycker mig så.

Ok, jag såg Aladdin med ett av mina kusinbarn för ett tag sedan. Det är en sak som har stört mig och idag kom jag på det. Det är en ny översättning på DVDn och åtminståde i den första låten (Arabiska natt) är texten lite olika!!

I originalet sjunger de: ''Å där öga för öga och tand för en tand var den lag som man var van'' På DVD:n sjunger de: ''I ett landskap av sand bränner hettan ibland även för den som är van''

Min fråga är då: Tog de bort öga för öga och tand för en tand för att det inte är politiskt korrekt? Eller för att de tyckte att det var kul?

På engelska går det: "Where it's flat and immense. And the heat is intense"

Visst den nya översättningen är mer lik orginalet men det betyder inte att den är helt lik! Så igen är min fråga: Varför??

"Tal till Nationen" var hysteriskt kul. Hade träningsvärk idag. Skrattade för mycket. Men man kunde inte låta bli. Detta trots att det var lite problem med micken för Betnér.

Jag kan inte beskriva upplevelsen. Han var lika bitsk och pessemistisk som vanligt men det är därför man älsar honom eller hur?

Jag kan bara sammanfatta genom att säga DVDn kommer stå i min videohylla när den kommer.

Klockan är mycket, men jag har haft väldigt kul ikväll. Ska skriva om det imorgon när jag lyckats samla tankarna någurlunda.
Lovar.

Idag blir det inget skrivit här fick det jag ville ha sagt på min andra blogg så jag hänvisar till den idag.

http://drommandeangel.blogg.se/anglaviskningar/

Idag såg jag Raw på kanal 5. Eller ja, slutet med Betnér och imorgon bär det av till att se hans show "Tal till nationen" jag ser verkligen fram emot det! Älskar hans ibland något brutala ärlighet. Men jag tror att det kommer bli toppen och alla mina vänner kommer att önska att jag inte varit där eftersom jag kommer gå runt och upprepa de han sagt i flera dagar ;P

Okej... Jag vet liksom inte vad jag ska säga.

Börjar med det lätta, igår såg jag uppföljaren till "Arn - Tempelriddaren" baserad på böckerna av Jan Guillou.
Det jag gillar med den är väll att mer eller mindre alla svenska skådespelare är med i filmerna om Arn. Det är som sveriges version av "Love Actually" eller "Förnuft och känsla" där alla (nästan) brittiska skådespelare är med.

Jag måste också säga att jag känner igen Milind Soman som pelar Saladdin men jag kan inte komma på vart jag sett honom. Stellan Skarsgård är en av mina favorit skådespelare och älskar karaktären han spelar, Birger Brosa. Men där tar det liksom slut.

Eller ja, miljöerna är fina men det räcker inte för att göra en bra film. Många av skådespelarna är urusla och man hör att det är repliker de säger. När Joakim Nätterqvist talar är det nästan pinsamt. Jag tror verkligen att han är duktig, i vanliga fall, men jag kan inte bortse från att det inte blir något bra i denna film. Allt faller platt.

Jag brukar älska filmer som utspelar sig i då-tid för jag är lite en en historia freak. Men här är allt bara fel. Det är inte ens ett bra försök. Visst svenskarna slogs mycket inbördes och var rädda för att dansken skulle komma. I Jerusalem pågick krig. Men ingen skulle acceptera Magnus (sonen) eftersom hans föräldrar inte var gifta, men ändå är han vid hovet och må så vara att hans föräldrar var vänner med kungen och drottningen. Man skulle också lagt större vikt vid Brosas ord eftersom han var en "politiker" ända ut i fingerspetsarna.

Det är lite kul att se att sverige försöker satsa på lite annorluna film från vad de brukar satsa på. Det är inte en film som går ut på att de är olykliga hela tiden. Nog för att Arn och Cecilia är olyckliga men jag anser att filmen mer handlar om hur det klarar av sorgen och att de ser andra saker än bara det negativa. Olyckan är bara det som driver dem. Jag har nämligen börjat tröttna på att svensk filmindustri bara sprutar ut film där alla är olyckliga konstant, och som handlar om att de är olyckliga. Inte att de tar sig ur olyckan utan att de är olyckliga.

Man kunde ju inte förvänta sig att svensk filmindustri skulle börja göra filmer med tuggummi och sockervadd så där över en natt. Men det känns som om Arn är en början man kan, om man försöker och jag menar verkligen försöker, se en liten, liten rengnbåde i horisonten så vi kanske om ett par år tionden eller så kan få se en svensk film som handlar om något annat än olyckliga människor.

Idag såg jag första avsnittet av vänner. Nostalgi! Vet liksom inte vad jag ska säga. Wow. Det var ett tag sedan och jag måste säga att det är det bästa avsnittet, eller om jag ska börja dra olika "bästa avsnitt" kommer det sluta med att jag listar 96% av alla avsnitt. Men det är något visst med det första avsnittet, eller hur? Eller vet ni det bästa av de bästa avsnitten?

Jag läste böckerna när de kom ut på Engelska då det var innan hysterin började. Igår såg jag filmen, jag hade inte förväntat mig att den skulle vara så dålig som den faktist var. De dödade en underbar handlig men vackra scener och kvicka repliker.
Men jag förstår att alla kommer från olika platser och läser med "olika ögon" men jag tyckte inte om den. Kanske är det för att jag har haft mina egna bilder av hur alla ser ut och rör sig så länge. Jag menar fyra år, det är ett tag.
Men det finns mycket jag vill kritisera. Men jag har pratat om det med nästan alla jag känner sedan igår så det känns lite överflödigt att skriva det här.

Hej, i veckan har jag sett Cabaret på Stockholms Stadsteater. En vän till mig hade sett den tidigare och skrivit om det men hennes tillåtelse lägger jag upp det här för det var precis så jag kände.

---

"Det fanns en kabaret och det fanns en konferencier och det fanns en stad som hette Berlin i ett land som hette Tyskland. Världen höll på att gå under och jag dansade med Sally Bowles. Vi sov båda djupt..."
ur Cabaret

Jag såg Cabaret på Stockhols stadsteater i fredags och den var otroligt bra!! Scenen precis innan pausen gav mig gåshud och jag ville bara springa därifrån eftersom allt känndes så farligt, så skrämmande. Men Albin Flinkas röst höll mig fastnaglad. Han, likson de andra hade otroliga röster men det var Flinkas, Lindy Larsson, Johannes Bah Kuhnke, Siw Malmkvist och Rikard Wolff (insåg just att jag precis räknat upp nästan alla som hade något större roller...)gjorde verkligen intryck.

Men som med allt i vår världshistoria visste man att den inte skulle sluta lyckligt, jag menar hur skulle den kunna göra det? Kanske är det bara för oss dödliga att dansa med...

---

Hej!
Här tänkte jag lägga upp vad jag tycker om böcker, filmer, teatrar, musik. Allt och inget.
Jag älskar att läsa men har inte otroligt mycket tid över till det. Men det är det bästa jag vet. Jag kan sitta med några vänner i på ett fullt fik och läsa.
Film ser jag inte jätte mycket heller nu för tiden, det kan också förklaras med att andra året på gymnasiet är ganska stressigt.
Teater går jag ofta på. Min mor är den som oftast är med. Det kan vara allt från Dramaten och Stadsteatern till Circus och Globen.
Och musik, jag är kanske inte den som lyssnar på alla nya låter men när man har cirka en timmen bilfärd till skolan och lika långt hem kan jag konstatera att jag inte skulle överleva utan min iPod...